Kärvingeborns Gästgivaregård
Den första Gästgivaregåden i Kärvingeborn har antagligen legat vid den södra bäcken. Där finns resterna av en källare och vid utgrävningar har man funnit en stor mängd porslins skärvor.
GÄSTGIVARGÅRDAR
Vid mitten av 1600-talet händer mycket i trakten; den stora invandringen av finnar - främst från Savolaks, upptäckten av stora silverfyndigheter och i samband med detta anläggande av nya vägar genom ödebygden. Bl a byggdes en ny väg mellan Örebro och Hällefors via Grythyttan till det nyanlagda silververket i Hällefors. Utmed vägen anlades vägkrogar eller gästgivargårdar vid Skärmarboda, Nora, Grecksåsar och Kärvingeborn. I en lag från 1649 föreskrevs att det utmed stråkvägarna skulle finnas en gästgivargård på varannan mil. Platserna valdes där det fanns framtidsmöjligheter. Allmogen skulle bidra med timmer och byggnadsarbete vid uppförandet av gästgivargården. Gästgivaren fick stå för skorstenar, dörrar, fönster, bord, bänkar och sängar samt övriga inventarier. Då klasskillnaden på den tiden var stor föreskrevs att det skulle finnas tre våningar - en för adeln, en för annat hederligt folk och en för annat gement folk. Gästgivaren skulle hålla minst tjugofyra stallplatser, själv ha minst åtta hästar med utrustning samt hålla med foder för resenärer med egna hästar. Där så behövdes skulle han även hålla med båtar. Även inomhus ställdes krav på god standard med sängkläder, husgeråd, tvättfat, handdukar samt förråd av livsmedel för god husmanskost.
Ur Trakten kring sjöarna Halvarsnoren och Skärjen och dess historia.Tillkomsten av Rockesholm. Sammanställd av Carl Geschwind, 1998.
Vid mitten av 1600-talet händer mycket i trakten; den stora invandringen av finnar - främst från Savolaks, upptäckten av stora silverfyndigheter och i samband med detta anläggande av nya vägar genom ödebygden. Bl a byggdes en ny väg mellan Örebro och Hällefors via Grythyttan till det nyanlagda silververket i Hällefors. Utmed vägen anlades vägkrogar eller gästgivargårdar vid Skärmarboda, Nora, Grecksåsar och Kärvingeborn. I en lag från 1649 föreskrevs att det utmed stråkvägarna skulle finnas en gästgivargård på varannan mil. Platserna valdes där det fanns framtidsmöjligheter. Allmogen skulle bidra med timmer och byggnadsarbete vid uppförandet av gästgivargården. Gästgivaren fick stå för skorstenar, dörrar, fönster, bord, bänkar och sängar samt övriga inventarier. Då klasskillnaden på den tiden var stor föreskrevs att det skulle finnas tre våningar - en för adeln, en för annat hederligt folk och en för annat gement folk. Gästgivaren skulle hålla minst tjugofyra stallplatser, själv ha minst åtta hästar med utrustning samt hålla med foder för resenärer med egna hästar. Där så behövdes skulle han även hålla med båtar. Även inomhus ställdes krav på god standard med sängkläder, husgeråd, tvättfat, handdukar samt förråd av livsmedel för god husmanskost.
Ur Trakten kring sjöarna Halvarsnoren och Skärjen och dess historia.Tillkomsten av Rockesholm. Sammanställd av Carl Geschwind, 1998.
Vill du veta mer?
Grythyttan i ord och bild. Häfte 14 s.30-35. Gästgivaregårdar i Grythyttan.
Grythyttan i ord och bild. Häfte 14 s.30-35. Gästgivaregårdar i Grythyttan.
